Jag har läst två bloggar... Dels en som jag oftas läste förr och dels en som har skrivit ett inlägg angående den första bloggaren...

Det hela handlar om barnfritt på bröllop. Jag kan förstå att man blir ledsen över att man inte får ta med och visa upp de man älskar mest i hela världen. Jag kan förstå att det uppstår enorma problem. Men jag kan inte förstå om man medvetet väljer att bojkotta ett bröllop av den anledningen när det går att lösa.

Jag blir riktigt arg när jag läser kurrys inlägg. För vad är man för vän om man inte respekterar parets önskan?! Alla har sina skäl när de väljer hur de vill göra på sin stora dag. För det är faktiskt inte gästerna som ska bestämma sådant.

Om jag någon gång gifter mig skulle det kännas jätte lustigt att inte bjuda Johannas barn. Jag ser hela hennes familj som mina allra bästa vänner. Men jag är övertygad om att om jag av någon anledning skulle välja barnfritt,  (låt säga att jag avskyr min blivande mans brorsbarn?) att hon ändå står vid min sida den dagen.Just för att det är min dag och mitt val! Precis som jag skulle acceptera och fortfarande vara hennes vän om hon valde att inte bjuda mig för att hon bara vill ha släkten närvarande.

Jag tycker man ska vara enormt glad över att man blivit bjuden överhuvudtaget! Det är jag till de bröllop jag blivit bjuden och som enda singel på de bröllopen har jag iaf inte krävt att få ta med en kompis istället för en respektive. (larvig jämförelse men ändå inte om ni tänker efter, min singelvän är precis som en pojkvän bortsett från sexet - den jag delar det mesta med)